Tungt sinne

Sinnet är tungt och jag är trött.

Solen skiner utanför o har slutat tidigt.

Borde ta en promenad i parken eller iaf njuta av solskenet på något sätt men jag orkar inte.

Känner att tårar finns i mig idag. På pendeln imorse kom klumpen i halsen o ögonen fuktades. Föreläsaren nämner anorexi i förbifarten och jag blir illa berörd. Ja, jag blir nog ledsen.

Jag är nere o rotar i deppkällaren. En tyngd jag så väl känner igen har infunnit sig i bröstkorgen.

Och jag vet inte varför. Varför jag känner mig ledsen.

Snälla ge mig tårarna. Jag behöver få gråta. Fast jag inte vet för vad. Ogråtna tårar hämmar mig, dom gör mig trött. Det här är första perioden efter avslutet på behandlingen som jag verkligen starkt längtar tillbaka. Känner behovet att få prata, gråta, vara deppig, måla mörka tavlor.....Hade behövt M:s värna ansikte. G:s beslutsamhet. Lokalernas trygghet.

Det är kanske det jag sörjer?

Funderar på om jag ska ta tag i någon ny terapiform. Ringa det där numret jag fick av min behandlare när jag slutade på Luna. Inte i ett försök att hitta något som hjälper ,för det har Luna verkligen gjort, utan som en fortsättning i min resa i min strävan mot en ökad förståelse i hur Jag fungerar, vem JAG är.

Nej nu ska jag äta mellanmål. har hoppat mellanmålen en period nu men i ett försök att återinföra allt det braiga tänkte jag köra 6 mål /dag en period nu.

Kram på er*

Dags att ta tag i rutinerna

Somliga dagar blir känslan att jag lagt på mig vikt överväldigande. Jag vet inte vad som utlöser det. Vissa stunder känner jag mig bekväm o accepterande i min kropp för att sedan känna en .....hur ska jag förklara en liiiiten panik känsla längs ryggraden, i magen, i låren att "helvete, nu skiter det sig" *** jag vill vara smalare. Dessa dagar sugs min blick till alla med tändsticksben, smala midjor och tydliga kindben. Jag vill känna mig vacker. Åtråvärd. Men idag känner jag mig inget av detta......

Nu måste jag sätta mig ner o ta tag i mina rutiner. planera luncher o middagar så jag kan känna mig trygg. Så att jag INTE hamnar i en dålig spiral. Som idag: överåt frukost, keso o äpple til lunch, massa kaffe sen räddade jag iof upp det med en riktig middag.

Nej nu tar jag mig i kragen o hoppar upp på banan igen.

//A

söndag

Och imorn är det tenta.

Tror det var därför jag var så otroligt orolig i kroppen igår. Men jag tog inte till maten iaf!!! yey! Jag målade en tavla och la mig och sov istället.

Idag känns det faktiskt mycket bättre! strålande sol, god frukost framför nyhetsmorgon, lite plugg , långpromenad i solen , Fyllt lungorna med syre, pluggat lite till och nu bara slappa!

Vissa dagar fylls jag av sådan harmoni! Idag är en sådan.

Jag tänker på hur mitt liv blivit och jag är så tacksam att jag fått hjälp att ta mig ur min mörka bubbla. Att jag idag inte vill vara ensam i mörkret. Visst finns det fortfarande jobbiga dagar, vist har jag haft "återfall" men livet är inte det samma och det mina vänner.......Det är värt oändligt mkt.

Håll tummarna för mig imorn!

kram//A

Det är konstigt

Fredag o en helg i ensamhetens tecken nalkas.

Det är så konstigt. Jag trivs med livet. Det känns annorlunda. Kommer på mig själv att blicka ut genom fönstret över takåsar med ett litet leende på läpparna och en litet sting av förväntan på vad framtiden kan tänkas komma att bjuda på. Sen blir det såhär........Efter fredagsmiddagen uppäten , Min mörka choklad öppnat o thé i muggen....tar jag en macka..MM macka är gott.....En macka till....vips 3/4 limpa svald, 2 tallrikar flingor o fil.......Försökte inte ens att låta bli. Ingen ansträngning behövdes. Så, också var ondheten i magen borta. Dock med en svidande hals återvänder jag till tv soffan och funderar .....är jag fortfarande sjuk? Jag har verkligen levt med tron att jag verkligen börjar bli frisk lr symptom fri är vell mer rätt ord. Vad tusan är det här? Allt arbete, alla , motgångar och framgångar och jag kan inte ha en ensam fredagskväll utan att ...falla tillbaka? eller vad tusan håller jag på med?????

Tom, är vad jag känner mig nu.

TJOCK PANIK!!!

Gråten sitter i halsen. Men kommer inte ut. Vilket ökar stressen o gör att en liten panik känsla gror starkare.

Har inte vägt mig så ett bra tag och nu vågar jag INTE ställa mig på vågen. KÄNS som jag gått upp flertalet kilon. Jag börjar bli mullig... jag vill inte...JAG VILL INTE!!!...VILL INTE VILL INTE VILL INTE!!!!!!!!

Jag klarar inte av att se resultatet men samtidigt känns det som jag måste så jag kan göra något åt det, rädda det som räddas kan........

FAN...

FAN

FAN

FAN

VILL INTE gå upp i vikt, VILL INTE ,VÄGRAR, TILLÅTER DET INTE, VÄGRAR ACCEPTERA....TÄNKER ALDRIG ACCEPTERA MER KILON PÅ MIN KROPP::::ÅÅÅÅÅÅ

Typiskt

Fick inte lägenheten.......tusan också...

bakelse!

japp, jag fegade minsann inte igår. Blev en blåbärsbakelse till eftermiddags fikat och......det var supergott! ingen ångest heller! Middag o ett glas vin också lite choklad på det! MUMS!

Såklart gnager det mer o mer att jag vill blir smal, att jag vill få tillbaka min passion för träning. Men , det är inte hela livet längre. Jag sliter inte mitt hår i ångest o frustration att jag inte " orkar ta tag i mig själv". Någon gång innom en snart framtid ska jag börja träna men inte idag Och det är helt okej! Mitt liv, dagen mående hänger inte på att det står minus på vågen. Jag lever nu, det finns så mkt viktigare saker i mitt liv. Ha känn på den!

plugg står idag på schemat....

kram

haha 1-0

Till mig!!

Jag har en förhoppningsvis kul dag framför mig. En dag som ev kommer innehålla allt det mest förbjudna. Fika på café (där jag tänk ta något mer än bara kaffe), en middag jag inte har egen kontroll över och sist men inte minst ev alkohol(!).

Och givetvis vill min lilla demon göra tydligt för mig att detta skall inte JAG ha!! Så impulsen/tanken kom direkt på morgonen :Att ställa sig på vågen (den luriga jäveln) för det var ju längesedan nu, så bäst att kolla vart jag ligger (underförstått vad jag kan tänka få äta idag).

Men..........

Ha! jag gjorde inte det och kom på mig själv att känna ett litet sting av glädje när jag satte in gröten i micron. En lättnad öv att inte behöva ha siffrorna på nät hinnan hela dagen och förhoppningsvis kunna njuta idag!

Jag måste bli mer observant när den smyger sig på igen. Lurar in sig med logiska argument.

Och jag måste inse att nej- jag är inte helt frisk. Inte när jag känner denna oro inför en dag som denna. Fika när jag känner mig för fluffig tar imot något såpass.

Så mitt mål idag: att äta en bakelse/fikabröd! usch nu sprids olust känslan ,känslan att göra något fel ,onyttigt i kroppen.....

men men So far 1-0 till mig! ha!

Fredag!

Äntligen fredag!!

Är så trött o tänker spendera kvällen i soffan. Måste få liiiite plugg gjort också men annars ska jag bara lata mig. Händer en del nu må jag säga ( hoppas jag iaf).

1.Fått jobb i sommar som jag tror kommer bli jätte lugnt o bra! ingen stress vilket känns jätte viktigt just nu!Blir alltså kvar i stora staden som jag velat!!! åh va kul!

2.Hoppas hoppas på att få en student lgh som jag står i kö på! Får reda på det den 20e!

3. klurar på sommarens äventyr. I sommar ska jag leva!!

4. Men.....känner mig tjock o pluffsig ect ect och tankar på sommar o bikini känns mindre kul.

5. sist men INTE minst vankas det gruppdejt på bästa luna gruppen imorn!

hm hade tänk skriva lite om att känna sig "normal" men får blir ett senare inlägg!

Tack för nu! o mysig kväll på er alles!<3

Vikten av vikten

Kommer inte till ro med mitt förhållande till min kropp. Någonstans vill jag ta tag i mig själv o köra igång, forma mig känna mig stark o tajt. I nästa sekund känner jag att jag Inte orkar, att det kanske inte är hela världen om jag har mina +5 kg. just nu när man springer runt i en vit pyjamas hela dagarna o mjuksbyxor på kvällarna Känns dom inte så obekväma ( om jag låter bli att titta på magen lr klämma på låren) . Skulle jag ta fram måttbandet skulle det göra fruktansvärt ont i mig ,det vet jag, och när det är dags att inta de vanliga kläderna igen kommer jag inte känna ,ig så bekväm.

Gash , hur ska jag göra?! är rädd att jag bara ska fortsätta uppåt uppåt uppåt. Vill ha skräp (godis ,snaks ecgt ect) hela tiden. suget finns där.

En plan som jag nog tror det lutar åt är att ta det lugnt med träningen fram tom sommaren. Sen när jag flyttat, börjar jobba o värmen återvänt ska jag tillåta mig själv att lägga upp en litet program och forma till mig lite. Banta - Nej . Ändra kosten- nej. Men regelbunden träning med fokus på förbränning i komb med lite styrka.

Faran är vell bara att jag soffat till mig för länge då o verkligen inte kommer ha lust o ork till o träna.....

Ja ni, den som lever får se.

by the way- Ja , jag hade ett återfall häromdagen. Jätte besviken på mig själv. Verkligen Jätte besviken och lite rädd. MEN samtidigt var det inte som förr. Jag kände att- " det här är inte jag längre" det var mer äckligt att spy än skönt. Ätandet lugnade mig, det var skönt, Ja vägde nästan upp det negativa skumt nog, men nej jag har lämnat det där bakom mig. Jag må ha ätstörda tankar, uppfattningar you name it. Men jag Tänker inte agera efter dom längre. Jag är inte aktiv bulimiker längre. Jag är Ätstörd påväg mot tillfrisknande, en bra bit på väg, som råkade få ett återfall. Men icke en bulimiker.

hm, Kanske ska jag byta namn på bloggen?

//A

kräkts....

Kräkts första gången på ca 2,5 månad. onödigt.....varför?

Fortsätter o äta....

Trött

Så galet trött. orkar ingenting idag.

jag känner mig......inte tjock, men......jag vet inte.....Jag känner mig osmal, är det ett ord?

I mitt vokabulär finns det iaf. Känner mig inte fin. Svullen.otränad,.Sladdrig.

inte kul. Jag vill känns mig tajt fräsch. Det var så längesedan nu.

Och vist jag har sug efter skit men tänker inte. Är nog för trött också.

Idag hade jag gett mycket för att min hårdhet disiplin hade funnits kvar. Något som sparkat ut mig i löpspåret igen. Jag har inte "tillräcklig" ångest öv min kropp för att orka.

jao jao, ska vila hela eftermiddagen kvällen....ZzzzzZZZzz

saknar något

Torsdag. Snart är det helg, äntligen. Under behandlingstiden fasade jag för helgen. Hatade helgen. hade mkt hellre spenderat den med gruppen på söder. Då var pausen ett onödigt ont nu är det en välkommen paus. Är så galet trött.

Svimmade för första gången i mitt liv i tisdags! VÄLDIGT märklig upplevelse och har varit lite snurrig efter det. jao jao det var en parantes.....

Maten har känts bra i veckan o paniken över vikten har lagt sig vilket är jätte skönt. Är dock lite rädd att jag ska tappa kontakten med mitt inre igen. Att jag bara kör på o tar tillbaka den kalla trevligt ytliga tjejen som förut bebodde min kropp. Vill inte tappa mitt djup. Tappa mina känslor.

Jag är vaken på tecknen vilket är bra! Vill aldrig tappa bort MIG själv igen.

På tal om känslor. Just nu längtar jag så det gör ont efter någon att projicera alla mina känslor på. Vill så galet gärna ha någon nära, någon att älska och att älskas av. Jag har varit själv i min bubbla FÖR länge och nu skriker min kropp o sinne efter kärlek. suck.....

65,4 kg

Denna blogg ska inte handla om kilon, om att gå ner i vikt, att sträva. För mitt liv ska inte kretsa kring det. men en dag som denna måste jag får älta lite. känner att jag gått upp i vikt o gjorde det dummaste man kan göra- ställde mig på vågen.....65,4 kg...före frukost.........den vikten har inte synts på , hm, 2-3år....känns inte bra i mig......Fan..så känns det. Jag kan inte hantera att roa mig som andra. för jag FÅR betala i pluskilon. Nu hade jag behövt dig M.G. dina trygga ögon som ser ,som möter mig.

Nej, nu ska jag ut i solen...promenera med P o käka lunch. För det ända jag kan göra nu är att försöka hoppa på tåget igen. äta som jag ska o hoppas att vågen rättar till sig själv.... men vad det tar emot . Nu vill jag bara gå ner i vikt igen............

ångest

Jag har känt mig ganska stark efter behandlingen. Att maten inte längre hade greppet om mig. Kanske för att det rullat på med så mkt saker att göra att jag inte hunnit känna efter. Men nu har jag en dipp :(

kryssningen var jätte kul. Men matmässigt o psykiskt (ätstörningsmässigt) inte alls bra.

Vid buffén hetsade alla så fruktansvärt mkt, Alla gick in med inställningen att äta så mkt det bara gick , få valuta för pengarna. Fy fan. fruktansvärt när man inte har ett helt stabilt förhållande tillmat än. Åt och drack mycket. dragen som man bara blir på en finlandsbåt. Hade sjukt kul men kände mig svullen och äcklig. ångest när jag la mig, ångest när jag vakna. Dagen fortsatte med lunch buffe. ångesten som redan fanns i kroppen + lite obekvämt att sitta o små prata med helt nya "vänner"/kursare. gjorde att jag åt fast jag inte ville, åt mer än vad jag ville och ångesten späddes på lite till.

väl hemma gick jag mot min plan o åt middag fast jag inte ville ha, sen blev det 500 ml glass......Fan, känner mig så fruktansvärt äcklig och fet. vill inte vill inte vill inte!!!!

VARFÖR?!

Hatar mat , hatar ångest hatar at jag inte längre "får" kräkas upp det. Ååååååhhh

Buffé

sitter o samlar lite kraft inför kryssningen. ska bli jättekul men........

Matkontrollen är inte på topp. Har ett sug, en inpuls att äta äta äta. vist jag hetsäter inte, kräks inte men det sabla småätandet, stressätandet pockar på.

Ikväll vankas buffé. usch.....Det känner jag mig inte bekväm med.

Blev jätte stor frukost imorse, skolna bjöd på sopp+pannkaks lunch och en buffe på det.....

det kryper i mig. För ett halv år sedan hade tanken stoppar där. Stressad? men när jag analyserar det lite så har jag nog en krypande ångest. Även fast jag inte vill erkänna det är ÄS kvar i mitt liv.

har en tjockdag idag. Eller nej, jag tycker inte jag är tjock men det känns som jag fluffat till mig, som jag gått upp i vikt.

Måste tillåta mig att gråta, att känna mig ledsen över detta en stund tror jag. Annars löser jag det genom att ignorera känslan och småäta bort den.

nej nu ska jag göra en kopp kaffe och äta 1 banan. Inget mer......

kram

Vikt

Sovmorgon! precis vad jag behövde. En något lugnare pluggvecka var väldigt välkommen.

Måendet går upp och ner. Suget att ta till maten har varit stark de senaste dagarna. Småätandet har ökat och tankar att gå lös på kylskåpet har kommit oftare. Varför?

Jag har faktiskt ingen aning.

Mår absolut inte dåligt (!). Men är irriterad över att ÄS inte riktigt vill lämna mig ifred och att jag inte hittar anledning till varför är frustrerande.

Men! Man måste se de små stegen som jag faktiskt tar mot ett friare liv.

Jag börjar acceptera små förändringar på vågen. Att JAG faktiskt PENDLAR i vikt. Att + 1,2 kg inte är förödande ,att det inte innebär att det kommer fortsätta upp Upp UPP.

Jag ser att nästa dag kanske det är tillbaka.

Hektiskt slut på veckan vankas. Kryssning, ikea mys o middag, Spinn o mat med mina <3. Sen firas att jag blir ett år erfarnare med första dagen på klinikblocket! Då får jag verkligen se om yrket lockar mig......

Dags att förbereda sem.

tack o hej!