Påväg

Då bär det av ut i europa i två veckor. En slapp o intressant kurs. Där fokus mest ligger  på att umgås faktiskt.

Vill inte att den här resan skall förstöras av kroppsångest o äs tankar. Jag vill verkligen inte tillbaka ner till den avgrund , till det mörker som en ätstörning innebär. Men mitt fokus ,mina sinnen är helt o hållet engagerade i min kropps feta vara eller icke vara.

Är så absurt. Jag vill ju inte bry mig. Men jag har en tyst panik inombords som bara växer o växer.

Jag kan inte känna att " va kul det ska bli o hänga med massa sköna människor i ett vårit europa" utan enbart göda rädslan för alla kcal jag kommer dra i mig. Ölen på en uteservering byts ut från något riktigt trevligt/mysigt till en fiende.  Jag vill inte dricka en droppe alkohol. Vill inte bli fetare. vill bara bli SMALARE smalare , JA! smalare!...jag vill ha min midja tillbaka....

det är det som är jobbigast. höfter rumpa fine. men när midjan byts ut mot en mjuk degig uppblåst balong klarar jag inte att vara stark längre......

jaha ja....nu måste jag bege mig. Kommer vara frånvarande från bloggen ett tag som ni förstår.

Hoppas att ni kämpar på där ute!! Skickar er alla styrkekramar jag kan o vill ni sända en stärkande tanke till mig vore jag så tacksam! 

//A

vill jag gråta??

Vill jag gråta? känner jag verkligen det här??......
Viktångesten har kopplat ett fast krepp....Den vill inte släppa utan biter sig fast starkare, hårdare för varje plagg jag provar, varje spegel jag ser mig själv i......

Ja, jag har panik. NI vet den här tysta paniken inombords.
Jag vill gråta. Och tårarna finns där men jag kan inte nu för då förstör jag sminket o ska precis iväg på middag...

*** jag vill bara bli smal.......igen

//A

viktångesten eskalerar

Känner mig så J**** ful. tjock. Vad har hänt med min kropp?
viktångesten eskalerar o jag vet inte vad jag ska ta mig till?
Ska åka iväg i två veckor o just nu känns det INTE lockande att gå runt i klänning o bikini.
Vågar inte ställa mig på vågen, vet inte hur jag ska bete mig, förhålla mig till det här.
 Jag känner mig FUL o TJOCK.

//A

tillägg matintag

7:20 frukost: gröt (bär,honung,mjölk) knäcke m leverpastej kaffe+mjölk

12:00 lunch :salad m rostbiff inkl dressing + 3 (!) mackor m smörvatten

15:30 mellis :1 bana kaffe m mjölk

18:00 ;middag felix paj (670! Kcal) morötter vatten

20:00 kaffe m mjölk

22:00: yoghurt, 1 tomat + isbergssallad

Mat

Vet att det kanske inte är så kul att läsa vad folk äter under dagarna.
Jag Vill egentligen inte lägga något fokus på eller värdera matintag. Det är lite mot det jag strävar nämligen att mat bara ska vara en naturlig del av livet som det inte funderas el reflekteras över FÖR mycket....

Men då den senaste tiden varit sådär matmässigt så tänker jag "redovisa" mitt matintag i stora drag. Mest för min egen skull för att få en överblick. Men Ni får gärna komentera om ni tycker det ser konstigt ut ect. Hjälper bara mig=)

6:00 frukost havregröt (bär mjölk honung) knäcke m leverpastej o smör + kaffe m mjölk

10:00 kaffe m mjölk x2

12:00 fiskkaka m ris sallad inkl dressing ,brödbulle

16:00 äpple

ca 18:00 middag: 2 kalla corizo , 1 torr brödbulle, 1 tomat (on the go/nödlösning)

20:30 1 banan , 1 kall korv kaffe. mjölk

Har varit på rett gott humör ikväll. Strosade runt på coop o smålog för mig själv. Just DÅ mådde jag rett bra=) men vikten gnager lite. Eller egentligen inte vikten ( då jag inte vägt mig o inte vet vad vågen säger) utan min kropp, ffa magen. ...

Jao jao.....nu ska jag hoppa ner i sängen o kolla play tv =)

Go kväll alles!

//A

tröttdag

Är så trött idag. Sovit dåligt ,vaknat på tok förtidigt och flängt runt hela dagen.
Känner mig tjock idag. Kan det vara vätska jag lagt på mig  efter att ha hetsätit o kräkts i lördags? känns inte så troligt men känns inte kul om faktum är att jag Blivit större.

Måste skriva ner mitt matintag för att få lite överblick.

06:00 frukost : havregrynsgröt m björnbär honung mjölk + knäcke m smör o tomat. Kaffe m mjölk
10:00 Mellanmål (bjud fika): kaffe+ mjölk , mjukmacka m ost o grönsaker
12:00 Lunch. räksallad m dressing macka m smör , vatten
15:00 Macka m smör (inte bra med en macka till med var allt som fanns i gamla lgh)
16:40 Middag : lax + wook + lite pasta kaffe m mjölk
19:00 kväll: 1 öl med klassen ( + ca 4 coctailtomater, 3 jordnötsringar, 2 småcitrus)

Känns inte som en bra matdag, ser för mkt ut även när jag skriver ner det men har verkligen försökt göra det bästa av dagen.

Nya tag

Det känns skit att jag kräkts o ätit o varit destruktiv. Det känns tungt att känna dessa känslor igen. Tyngden i kroppen, ångesten/deppigheten som uppstår efter att valt o stoppa fingrarna i halsen.
Hemskt att känna att ansiktsdragen dras ut o uttrycker blir nollställt. Likgiltigt o ett ärligt leende känns långt bort.
Ja det känns skit. Men om jag ska vara lite krass för ett  ögonblick. Vad har jag egentligen för val Just Precis NU?!

1, jag kan gräma mig o ta till en macka lr två lr 20 för att det är så synd om mig att jag inte är fullt fri från ÄS. = ge upp

2. Jag kan låta paniken bryta ut , planera smal o kolhydratsfattig matsedel och sen bege mig ut o springa.Samt försöka tvinga mig att börja köra morgonpromenader

3. Jag kan konstatera att det hänt , tillåta mig själv att vara lite ledsen över det men sedan använda det som drivkraft en påminnelse att jag Inte VILL tillbaka till det livet som jag nu gjort en snabb visit i igen.

Jag kan ta tag i mig själv o ÄTA noggrant. Vara lite nitisk nu i en vecka m 6 mål mat om dagen. Och då riktigt mat inga keso o avokado blandingar.

Det här är mitt liv o min kamp. Och det skulle inte kallas kamp om det var lätt. Jag Har kommit sååå långt. Jag kan inte kasta bort det.  Så ni kan ju gissa vilken av allternativen jag väljer...........

Börjar dagen men en lugn frukost vid fönstret. gröt m bär o honung o en halv fralla m smör o grönsaker. ..Och kaffe förstås.....

Jag ska tillbaka till Livet igen!!!!!!!!!!!!!!

bulimin

Jag skulle inte längre sätta epitetet bulimiker på mig själv.  Jag uppfyller inte kriterierna o jag känner mig inte alls lika instängd i ÄS bubblan längre. Jag lever, jag umgås, jag äter. Inte perfekt (det finns inget perfekt ätande!) men jag är inte längre rädd för kolhydrater vist fettet är fortfarande något jag omedvetet väljer bort men det är en  enorm förändring  i mitt förhållande till mat.

Men ibland kommer suget. Som ikväll.  Jag sitter med känslor av lätt besvikelse. Det i komb med att jag de senaste dagarna slarvat lite med maten. Är trött och börjar känns suget att småäta....
Bara en banan ( har ju ätit så lite de sista s det är nog bara bra intalar jag mig själv)....
Blir 2 bananer, kaffe keso m saft, yoghurt 3-4 mackor. Får inte panik. Tänker att det är okej ikväll. tillåter mig att äta utan att fördöma.
Blir sugen på godis.  Ja! men det får jag köpa o frossa i lite ikväll så länge jag inte spyr upp det ( Att jag går på den tanken är ju ett skämt efter alla år) går o köper 150 g choklad o smaskar i mig.
Allt detta får inte plats i min mage o kroppen reagerar på följande sätt

" Ja , men detta kan jag! 

Ååå det var längesedan , äntligen!"

Hur sjukt det än kan låta var det skönt. Kändes som det var precis det jag behövde. Nu känner jag mig likgiltig. Jaha, det var det....Kan bara konstatera att den fortfarande ligger o lurar, försöker argumentera för sin rätt att vara en del av mitt  liv. Locka med sin charm...Bulimin...ÄS ger sig inte utan en kamp. En kamp JAG kommer vinna.

//A

Livet och alla känslor

Det är mycket som händer nu. Både runt mig och inuti.
Jag har flyttat o börjat få ordning på Mitt hem. Där allt speglar MIG. Det är lite omtumlande att se hur resultatet blir- Är det här jag?! Så ospartanskt, så mycket färg? Alla saker jag valt väcker känslor i mig. Det tumlar runt och ibland känns det nästan som att alla känslor inte kan få plats i en kropp.

Sen är det mycket som planeras o görs runt omkring. Det är film/biokvällar , löpning ihop med en vän (!), fester, grillning, Avslutande kurser, resor, middagar, dejter ,planering av mat o inköp av grejer till Lgh........Är inte van. Nu för tiden känns en kväll hemma konstig, ensam och otillfredsställande. Nu är det undantaget förr var det min verklighet o vardag.

Jag är förvirrad. Jag Känner att jag inte riktigt vet vem Jag är. Vad står jag politiskt? Vad vill jag egentligen ha för "typ av kille" ,vilken stil vill är jag? Vem är jag sexuellt? I förhållande till min familj? Vilken specialité inom yrket Lockar mig?
Jag är inte ute efter att sätta mig i ett fack. Det har jag sedan länge förstått att en människa inte kan göras.
Men det känns som jag just nu är mitt uppe i ett identitetssökande. En försenad tonårsperiod kanske ;). Och det tar på mig.

Vem jag är o vem jag blir....ja mina vänner, det får tiden utvisa.

//A

Psykbryt

Vet inte vad som hände igår. Vet inte vart det kom ifrån.
Från ingenstans kom ångesten o en kort visit ner i det mörka hålet för en kväll.
Idag känns allt bättre!
känns konstigt, men bättre!


Va tusan hände egentligen?......

Ånges o smärta

Jag når inte smärtan. Den är inte åtkomlig.

men den ligger i mitt bröst. Vill ut. Det river o sliter i mig. fast jag inte känner något.

Du har kommit igen.

Tagit över min själ. 

Skära?

- nej, kan inte.

riva?

-vill inte att huden ska bli ful

jag vill få ut det. 

kanske är det  det jag använde spyandet till förut. Få ut något ur kroppen.

Vad är det som gör ont? När jag lägger mig på badrumsgolvet (som känns så tryggt) vill jag bara att M ska finnas där. Med sin blick som ser mig. Som ser min smärta.

Mitt sunda förnuft vill bara säga stopp, men något i mig vill bara bli självdestruktiv. Vill göra illa, vill svälta mig, vill se revben, vill ligga på badrumsgolvet o domna bort.........

Vikt ångest

Den kryper under mitt skinn. Gör blicken stirrig. Kan inte fokusera. Tankarna tänks inte klart. Ja, mitt sinne känns stressat.

Det är vell det som är ångest......

Den är tillbaka. Viktångesten . Och det med full kraft.
Fy F*N.

Ångesten är handlingsförlamande. Det ända jag kan tänka på är att jag borde ut o springa men det ända jag inte vill är att ta mig ut o springa. Det ända jag tänker på är att gå ner, bränna fett. Den ända jag inte orkar är att ta tag i just det.


Jävla kilon jävla centimetrar som växer o växer.

//A

65,9 kg

65,9 kg stod vågen på i morse. Har inte tänkt på det så mycket under dagen men nu har en liten panik känsla börjat gro. Eller rättare sagt jag HAR PANIK inombords.

Jag har ingen förklaring varför dessa kilon kommit. Har tom börjat träna o inte ätit spec överdrivet. Vist jag fick mens igår men det är ändå för mycket trots att lite säkert är vätska.

Men jag känner att jag är större. Idag känns det som mitt fett sväller fram. Allt sitter tajt o jag känner mig jätte rädd att det inte kommer gå tillbaka. 

Känner mig handfallen. Är det bara att inse att ända vägen ur det här är att börja morgon promenera , springa mer regelbundet samt att bli noga med vad som intas.  Jag vill inte tillbaka till det men om det är vad som krävs för att få bort överskottet känns det inte som  jag har något val.

Jag älskar det nya livet som inkluderar fikabröd till kaffet när mamma o pappa är på besök. Som låter mig äta efterrätt o tom en liten godisbit emellanåt. Men Jag älskar inte det faktum att  jag är tillbaka upp mot en vikt jag livat mi själv att ALDRIG behöva se igen. Det är närmre 70 än 60. Väger 6 kg mer än i somras.....jag vill bara väga 63 kg igen Det kan jag verkligen acceptera. Känns helt ok att pendla mellan 62-64,5 kg. Det skulle tom kännas bra! 

Mitt inre skriker NEJ NEJ NEJ, FAN FAN FAN..........