faaaaan

ursäkta svärorden som florerar i allt för stor utsträckning. Men det är ofta så det skriker i mig. FAAAAAAAN .
Just nu mår jag skit.skit skit skit.
duktiga,präktiga flicka som aldrig missat något, hoppat över en lektion, aldrig kommit oförberedd till ett seminarium överväger helt allvarligt i detta nu att skita i att gå upp i morgon . Dra täcket öv huvudet o sova. Stanna i sängen och läsa en bok hela dagen. Eller kanske få vara ensam o hetsa(?!) o spä på den jävla äckelkänsla jag redan känner för min kropp.
Centimeter på centimeter adderas till min mage, mina höfter och jag känner dallret. FAAAAAAAN.

Jag vill inte mer , kära goda någon gör slut på det här!!!!

Två veckor, hur ska jag klara att fortsätta så här i två veckor. Försöka hålla ihop det när jag känner hur allt faller sönder bit för bit?!