Söndags tankar : inre näring krävs för att genuint känna tillfredsställelse o harmoni. Lyckan finns att uppleva om vi slutar sträva febrilt framåt. Den finns att finna i nuet, överallt.
Men det är svårt att leva sant mot sig själv i en värld som sätter så mkt värde vid det uppnådda.
Är det samhället eller jag som dövar min lycka när kilona ökar på vågen.
Är det min rädsla att inte ses som lyckad av omgivningen om jag inte kan klassas som vacker eller det fakto så att chansen till total lycka m familj o barn o kreativitet försvinner med skönehten. Att Det ÄR så viktigt för mig att få känna mig fin. Inte bara för andra utan för att jag ska känna harmoni.
Balansen, avvägningen mellan att sluta bry sig o leva på med vetskapen om att det kan bli fler pluskilon eller förändra för att få den kropp som jag kan känna mig tillfreds med?
vad mår JAG egentligen bäst av? Det är inte självkart. Det är svårt.
Det funderar jag på en regnig söndags förmiddag....
//A
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar