Får det positiva överväga det mörka?
En jobbig känsla fyller mig denna morgon.
Nästan så tårar finns att gråta.
varför vet gudarna.
Känns fel. Något känns så fel.
Får ett ansvarsfullt liv vara fyllt med så mkt bra saker som de här dagarna varit fyllda av?
Jag har roliga saker planerade med människor jag verkligen tycker om.
Jag pluggar inte en rad.
Skolan är som ett litet bihang av mitt liv. Det som jag sysslar med vid sidan om livet.
Det som plötsligt känns stort.
Det kittlar.
Men jag är livrädd. Hm, är det rädsla jag känner??????
Känns någonstans djupt inom mig så fel. Är en absurd känsla.
Får jag ha det så här? såhär kan ju inte livet alltid se ut?
Nu kanske det låter som jag dansar runt på små rosa moln.
Tyvärr. Långt ifrån lyckorus.
Vikten gnager även denna morgon. Funderar på vad jag ska äta idag och all "vanlig" mat som bygger en fullständig måltid känns fel. Känslan säger mig att jag ätit för mkt och fel denna vecka. Att låren o magen faktiskt har fluffat till sig. Att jag inte få släppa taget, ohämmat leva o äta.
Då, innan ordet hinner bli utalat, kommer + kilona vara ett faktum och mörkrets moln hänga tungt på min himmel.
Ovädret vankas, Det känns i luften.
Därav blir det svårt att andas och njuta av det sköna här o nu. För jag vet att det nalkas , känner att det kommer.
Ja, Jag är rädd.
Rädd för stormen. För mörkret. Bäst att krypa in i skydd? Bereda sig? förebygga?
Vips, där försvann den fina känsla jag burit denna morgon.
//A
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar