Helgen av i vissa avseenden den bästa på länge - helt ledig,shopping, sola, lyssna på massa musik. Men samtidigt den sämsta på länge. Det blev hets åt, åt och åt. Inre stress, ensam, ensammast i världen.
Jag har förstör det som gick så bra. Mitt förhållande till mat var sunt. Jag kände mig glad, gick ner i vikt!!! Kände mig faktiskt ganska vacker. Så gör jag såhär??!!!! Varför?!
Nu vågar jag inte ställa mig på vågen....usch kan bara tänka mig vad som skulle stå där.
Försöker komma rätt med maten men vill hela tiden trycka i mig nått mer - små äter äpplen, plockar ur matlådorna i kylen, mackor ,kan inte sluta!......varför?Jag är mätt, För mätt. Känns som jag vill straffa mig själv....
Jag känner mig ledsen, som om min värld inte finns.... Allt som kändes bra har nu blivigt suddigt , överskugggat av den där jobbigt malande känslan. Ätstörnings dimman har lagt sig som ett lock över livet igen och allt känns avdomnat men samtidigt så smärtsamt.......Är så besviken. SÅ ledsen så.......tjock o ful o misslyckad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar